Helen Richard, Chiang Mai, Regionledare Asien.
… så här på en fredag. Vi är mitt inne i verksamhetsplan- och budgetprocess i alla regioner. I Asien planerar vi för en verksamhet som omfattar 50 projekt i samarbeta med 33 partners i 12 länder. Förutom personalen på regionkontoret har EFK Asien utsända i sex av länderna. Av de 50 projekten är sju finansierade genom SMR. Det är stort så det räcker.
Man behöver ju lite extra energi för att klara långa arbetsdagar. Min kollega Jonas kom i går morse in med några specialflaskor som innehåller lokal energidryck, typ thailändsk Red Bull. De är små och bruna och ser ut som lite suspekta medicinflaskor.
Reaktionen från våra thailändska kollegor har varit: ”VEM äger den här flaskan i kylen? Vem har köpt hit det? Det är bara lastbilschaufförer som kör på natten, som dricker sånt!” Har en stark känsla av att det inte riktigt passar sig för oss att dricka lastbilschaufförsdryck. Min står oöppnad i kylen än så länge, tills det krisar.
Till budget hör en mängd beslut som ska tas och däribland lokala löner. Jag har haft mitt första lönesamtal med en av våra thailändska medarbetare. Och jag har ingen som helst aning om hur det gick. Jag kan inte avläsa reaktionen eller kommentarerna utan lämnar mötet med en känsla av att, jaha. Här ligger språk och kultur emellan mig och min medarbetare och jag vet inte: sa jag något tvärtokigt? Det är så helt annorlunda än lönesamtal två svenskar emellan, där båda parter är inställda på direkt kommunikation.
Stort och smått, allt på en gång – en vanlig fredag på regionkontoret i Chiang Mai.
efkbloggutland
